Strömtrianglar

Med dagens navigatorer är behovet av att göra strömtrianglar relativt litet. Navigatorn visar KÖG och i normalfallet så är det den kurs-information man vill ha. Men det finns tillfällen, särskilt då man ska passera en trafiksepareringszon, då det kan vara mycket relevant att när man gör sin planering innan avfärd även göra en eller flera strömtrianglar för att se var man hamnar med den aktuella strömmen då man i en sådan zon inte får kompensera för strömmen.

Kursrättning

Om vi känner vår kurs och fart genom vattnet samt strömmens kurs och fart, hur vet vi då var vi hamnar?

• Vi börjar med att rita en kurspil ifrån där vi är med den längd vi färdas på en timma med vår aktuella fart med den kurs genom vattnet. I exemplet nedan färdas vi i 5 knop. Pilen skall då vara 5 distansminuter lång. Vår kurs genom vattnet är 030°.
  
• Ifrån slutet på vår kurspil ritar vi in den kända strömmen under en timma. I exemplet nedan är strömmen 1,5 knop vilket ger att strömpilen skall vara 1,5 distansminuter lång. Strömmens riktning är 090°.
  
• Nästa steg är att rita en tredje pil ifrån börjar på vår kurspil till slutet på strömpilen. Denna pil visar den faktiska vägen över grund vi kommer att färdas vid den aktuella strömmen.
  
• Avslutningsvis så mäter vi med passare och transportör längden och riktningen på den sista pilen. Vi finner då att den är 5,9 distansminuter lång (och då vi har ritat allt tidigare baserat på en timma ger detta en fart om 5,9 knop). Vi finner också att vår kurs över grund är 043°.
  

Kurssättning

Om vi vet vilken kurs över grund vi vill ha, vår fart genom vattnet samt strömmens kurs och fart, hur vet vi då vilken kurs genom vattnet vi ska styra och vilken fart över grund vi får? I exemplet nedan så är Kurs Över Grund 323° och Fart Genom Vattnet 5,3 knop. Strömmen sätter i 220° med 1,8 knop.

• Vi börjar med att i sjökortet lägga ut vår kurs (323°). Gör gärna kurslinjen med lite marginal längre än vad vi färdas på en timma.
  
• Vi fortsätter med att lägga ut strömmen (220°, 1,8 knop = 1,8 distansminut).
  
• Med hjälp av en passare slår vi en cirkelbåge med längden motsvarande vår fart (5,3 knop = 5,3 distansminut) från strömvektorn så att den skär KÖG-linjen. Markera på KÖG-linjen var skärningspunkten är.
  
• Vi ritar sedan en pil från strömvektorn till skärningspunkten mellan KÖG och cirkelbågen. Denna pil visar den kurs (342°) vi skall hålla för att komma till skärningspunkten med cirkelbågen ifrån vår position. Mäter vi sedan distansen ifrån vår position till skärningspunkten är den 4,6 vilket motsvarar att vi kommer att färdas med 4,6 knop över grund (med en FGV så ger detta en faktiskt motström om 5,3 - 4,6 = 0,7 knop).
  

Fördjupning